Skydda din idé

Det är självklart viktigt att det framgår av det avtal som reglerar uppdraget vem som har rätten till resultatet av uppdraget. Det måste också framgå av avtalet om din rätt att utnyttja det som skapats ska vara obegränsad eller begränsad på något sätt. Här nedan redogörs kort för vad som gäller enligt lag.

Upphovsrätt

Upphovsrätten till litterära, konstnärliga verk, fotografier och datorprogram m.m. regleras i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Ordet ”verk” är ett samlingsnamn för alla de produkter som faller inom lagens område. För att till exempel ett fotografi ska omfattas krävs att det håller en viss s.k. verkshöjd, dvs. ett visst mått av konstnärlighet och originalitet krävs för att alstret skall skyddas av lagen. Någon registrering av sådan upphovsrätt behövs inte. Termen ”copyright” är i princip synonym med begreppet upphovsrätt.

Något förenklat kan man säga att upphovsrätten består av två delar; en ekonomisk sida och en ideell. Ekonomisk upphovsrätt till ett verk innebär bland annat rätt att mångfaldiga, sälja och uppföra verket. Den ideella rätten innebär en rätt att bli namngiven som skapare av verket och ett skydd mot förvanskning och kränkning. Den ekonomiska upphovsrätten kan överlåtas på någon annan vilket däremot inte den ideella upphovsrätten kan.

Upphovsrätten tillkommer normalt i första hand den som skapat verket, men genom avtal kan den ekonomiska rätten till det skapade verket direkt övergå till uppdragsgivaren. Den ideella rätten kan däremot inte helt överlåtas. I ett uppdragsförhållande kan den dock delas mellan uppdragstagaren och uppdragsgivaren.

Skydd för varumärken

Ett varumärke skyddas genom varumärkeslagen. Skyddet uppnås genom registrering hos Patent- och registreringsverket (PRV) eller genom inarbetning. För att du ska kunna registrera ett varumärke måste det ha särskiljningsförmåga, dvs. det måste genom märket gå att skilja ditt företags produkter från andra företags. Det får heller inte vara förväxlingsbart med andra skyddade varumärken, firmor eller släktnamn. Ett varumärke består ofta av ett eller flera ord eller en figur, men även förpackningsmaterial eller utformningen av dina affärslokaler kan skyddas genom varumärkeslagen.

När du registrerar ditt varumärke är det viktigt att du anger vilka tjänster eller varor märket ska skyddas för. Du bör skydda ditt varumärke i alla de varuklasser där det ska användas. Information om klassindelingen kan du beställa från PRV. Du bör också skicka med en avbildning av ditt varumärke vid ansökan.

Genom att registrerar ditt varumärke uppnår du flera fördelar. Du får ett automatiskt skydd i hela Sverige, medan inarbetade varumärken endast skyddas inom de områden där inarbetningen skett. En annan fördel är att det inte längre blir upp till dig att bevisa att ditt varumärke är inarbetat.

Via Madridprotokollet kan du skydda ditt varumärke i 31 länder. Du kan också skydda ditt varumärke i hela EU-området genom att ansöka om ett EU-varumärke. Båda dessa ansökningar görs via PRV.

Skydd för firmanamn

Reglerna om skydd för firmor överenstämmer till stor del med reglerna om skydd för varumärken. Även här kan skydd uppnås både genom inarbetning och genom registrering. Det grundläggande kravet för att ditt firmanamn ska kunna registreras är att det har särskiljningsförmåga. Bokstavs- och sifferkombinationer kan bara registreras om de är inarbetade. Ett handelsbolags firmanamn måste innehålla ordet handelsbolag och ett aktiebolags ordet aktiebolag. Ditt firmanamn får inte heller vara förväxlingsbart med andra firmor eller varumärken.

Enskilda firmor eller handelsbolag är bara skyddade i de län där de är registrerade, medan aktiebolags registrering gäller i hela Sverige. Alla ansökningar om firmaregistrering hanteras av Bolagsverket.

Precis som när det gäller varumärken ger en registrering ett bättre skydd och är därför att rekommendera. Din firma är efter registreringen skyddad så länge registreringen finns kvar. Den behöver inte förnyas.

Skydd för uppfinningar

En uppfinning kan skyddas genom patent.

En idé räknas som en uppfinning om följande gäller:

• Den är lösningen på ett tekniskt problem.
• Den är reproducerbar, det vill säga effekten av idén uppnås varje gång den utnyttjas på angivet sätt.
• Den har ett praktiskt användningsområde.

Om du har lagt ut ett uppdrag som du tror skulle kunna leda till en patentansökan är det viktigt att tänka på att uppfinningen måste hållas hemlig innan patentansökan görs. Om en uppfinning blivit allmänt känd kan den inte patenteras.

Ansökan om svenskt patent görs hos Patent- och registeringsverket (PRV). Ett patent ger innehavaren ensamrätt att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt. Patentet gäller i Sverige i 20 år från dagen för ansökan, förutsatt att årsavgiften till PRV betalas in varje år. Det går också att ansöka om patent som ska gälla i västeuropa hos det Europeiska patentverket, EPO.

Ett patent kan genom avtal licensieras ut eller överlåtas. I ett patentlicensavtal upplåter patenhavaren rätten att utnyttja uppfinningen till någon annan. Ofta är avtalet uppbyggt så att patenthavaren får någon form av royalty på antalet sålda produkter. En överlåtelse innebär till skillnad från en licens att alla rättigheter som är knutna till patentet övergår till förvärvaren. Patentöverlåtelser och licensavtal är komplicerade. Det är därför tillrådigt att anlita en advokat eller en patentbyrå för att få hjälp med avtalen.

Formgivningsskydd

I mönsterskyddslagen skyddas formgivningen på alla typer av föremål. För att en varas utseende ska kunna skyddad måste följande gälla:
Mönstret får inte vara känt sedan tidigare.
Mönstrets helhetsutseende måste skilja sig från redan befintliga mönster.

För att mönsterskyddslagen ska gälla måste mönstret registreras hos Patent- och registeringsverket (PRV). Mönsterrätten kan både överlåtas och licensieras, men för att undvika tvister bör sådan överenskommelse alltid ske genom ett skriftligt avtal.